
Kwik kol from wan hospitol CT scan
Kol blong i wan mas blong kat masin blong ditektem sik kwiktaem.
Jenny Ligo we gel blong hem i stap tekem tritmen yet long New Caledonia folem saspek blood clot o blood i nomo ron long bodi afta we hemi bin tekem COVID vaccine, i talem se masin ia we oli singaotem CT scan i sud stap olsem prioriti blong Kavman naoia we i kat pandemic blong COVID-19.
CT scan hemi wan komputa tomography scan we i tekem tuketa ol x-ray foto long ol difren ankol raonem body mo i yusum komputa blong prosesem blong kriatem ol foto blong ol bone, vessel blong blood mo ol soft tisu insaed long bodi.
Spesel masin ia i kivim plante stret infomesen, hemi kwik long taem blong ol emergency blong soem ol kil mo so insaed long bodi.
Mrs Ligo i talem se hemi luk nogud we Vanuatu i nokat yet wan CT scan.
Hemi talem se i no masin ia nomo mbe kavman i nid blong tekem moa tul blong hospitol blong save dil wetem ol risk blong COVID-19 long kaontri.
“Witaot ol impoten tul o masin blong tritim sik, ol pipol blong Vanuatu oli spendem fulap mani blong ko karem tritmen ovasi,” Mrs Ligo i talem.
“Mbe olgeta we i no gat enaf mani, hemi wan had situasen long olgeta.”
Director General blong Ministry blong Health, Russel Tamata, i admitim se Vanuatu i nokat wan CT scan blong faenem kos blong saspek blood clot ia long lokol we i stap ovasi.
“I kat plante hospitol tul we yumi nokat long kaontri we yumi sud kat, wan hemi ol masin blong ol mama; Mammogram,”Mr Tamata i talem.
Mr Tamata i talem se i kat wan grant we Kavman blong Japan i pem ol sam long ol masin ia sins 2019 vinis mbe i nosave kam yet long kaontri from i nidim ol stret man wetem plante save blong instolem, olsem wan nao masin blong ditektem sik-CT scan.